ÖTZI

Ismannen fick namnet ”Ötzi” efter den plats i alperna där han hittades. Ötzis välbevarade kropp och utrustning har en enkel förklaring. Han dog högt upp i glaciärområdet där den ständiga kylan snabbt gjorde honom och utrustningen djupfryst. På vintern täcktes Ismannen av snö, men eftersom han hade hamnat i en skyddande sänka drogs han inte med av de glaciärisar som passerade ovanför honom

Fakta:

Han bar en kopparyxa.

Det visade sig att Ismannen burit en ryggsäck, men även en midjeväska där han förvarade flinta. Vid bältet hade han fäst sin dolk i en bastslida. Pilarna hade haft sin plats i kogret, bågen hade han lutat mot en närbelägen sten innan han föll. I en av de två näverbägarna förvarades glödande kol i ett paket av färska lönnlöv. Men han bar också med sig eldslagningsföremål om glöden skulle slockna.

Han hade en pilspets av flinta i sin vänstra skuldra. Mjuk vävnad hade stoppat pilens färd i kroppen strax innan den nått lungan. Från såret i skuldran sprutade blodet och armen blev troligen förlamad. I Ismannens högra hand finns ett djupt sår.

Han hade en spricka i skallen, troligtvis orsakat av en hård sten mot huvudet.

Kläder

Ötzis kläder var välsittande och välgjorda. Den randiga pälsrocken var sydd av minst två personer; den ena har gjort prydliga stygn med djursenor, den andra har lämnat efter sig slarviga lagningar med grästråd. Rocken bär spår av både smuts och svett; troligen skrapade Ismannen insidan med flinta då och då för att få den ren.

Ötzis huvud värmdes av en mössa av björnskinn som knöts fast med snören under hakan. Pälsen på mössan var vänd inåt. För att slippa att få in snö och kyla i skorna hade Ötzi en utskjutande tunga av hjortskinn längst ned på benkläderna. Under skosulan gick korslagda läderremmar för att skydda mot halka.

Närmast kroppen bar han ett kläde av getskinn som fungerade som ett slags kalsong.

Man hittade tre stora flätade bitar av alpgräs som kan höra till ett slags tält som skyddade mot regn, eller en matta.

Ismannen hade stor kännedom om material och visste mycket väl vilket träslag som var mest lämpat för vilket redskap. Många av hans föremål var slitna, dolken var till exempel av. Pilbågen var inte färdigtillverkad, både greppet och hacken där bågsträngens ändöglor skulle fästas saknas. Bara två av de fjorton pilarna var skjutklara.

Analyser av benväven visar att Ötzi hamnade i sin isgrav när han var i fyrtiofemårsåldern.

 Kroppens leder var då utslitna och blodkärlen förkalkade. Ett läkt revben och en bruten näsa visar att han en gång fått sig en rejäl törn. Ismannen var ungefär 160 centimeter lång, hade 38 i skostorlek och vägde 50 kilo.

Ögonen var blå och det mörkbruna håret räckte till axlarna.

Han hade en bred glipa mellan framtänderna. Han hade inte karies, däremot var tänderna kraftigt nedslitna

Hans sista måltid bestod av kött och spannmål, det tyder tarminnehållet på.

Kolpartiklar i magen visar att maten tillagats över öppen eld. Spår av pollen från humlebok i tarmarna visar att Ismannen mördades i juni. Då blommar nämligen växten.

Uppdrag källforskning

Med hjälp av ovanstående text ska du besvara följande frågor: Du måste motivera dina svar utifrån texten och dina slutsatser.

1.      Vad hade hänt som orsakat hans död?

2.      Vad hade han för yrke?

3.      Var han rik eller fattig?

4.      Var han gammal eller ung då han dog?

5.      I vilken tid levde han?

6.      Ifrån vilken område kom han, levde han i?

Ett spel om Sveriges industrialisering

FÖRETAGSIMPERIESPEL: 1866-1910

Översatt och vidareutvecklat av Roger Starkenberg

Efter en idé av:

Herschel M. Sarnoff

David Starr Jordan High School

Los Angeles Unified School district

Los Angeles California

FÖRETAGSIMPERIUM:  1866-1910

MÅL:

1.      Eleverna lär sig hur jättelika industriföretag och företagsimperier formades mellan 1866-1910.

2.      Eleverna deltar i en aktivitet som visar det ekonomiska kretsloppet.

3.      Eleverna får en insikt i den industriella och ekonomiska tillväxten I Sverige.

4.      Eleverna lär sig historiska fakta på ett mer lustfyllt sätt genom upplevelsebaserat lärande.

Förberedelser:

1.      Ta fram följande:

a)      LAGPROTOKOLLET

b)      FÖRETAGSKORT/ FÖRETAGSTABELLEN

c)      TABELL ÖVER PRODUKTIONSKEDJAN

d)     LÄRARENS BLAD, TABELL FÖR FÖRETAGSKONJUNKTUR   

 (Endast för läraren)

e)      ALTERNATIVA REGLER

2.      Läs Spelsammanfattningen.

3.      Läs igenom regler och förberedelsematerial.

SPELSAMMANFATTNING: 

Målet för detta simuleringsspel är att få till stånd en monopolliknande position över svenskt näringsliv. Lagen uppnår detta genom att förvärva alla de 16 företag som är listade på Tabellen över Produktionskedjan. Varje lag startar med ett företag: Ett Järnbruk. Första lag att få total kontroll vinner.

Spelet spelas så att varje omgång motsvarar ett år från 1866 till 1910. Enskilda företag köps av varje lag, ett per år. Då används de priser som finns listade på FÖRETAGSBLADET och bokförs av varje lag på deras TABELL FÖR PRODUKTIONSKEDJA.

Lag kan bara köpa företag om de har tillräckligt med kapital i KOLUMN E på deras LAGPROTOKOLL.  Inköpspris och vinst för varje företag finns angivet på FÖRETAGSKORTEN/ FÖRETAGSTABELLEN. Priset och vinsten för varje företag ändras enligt TABELLEN FÖR FÖRETAGSKONJUNKTUR, bokstäverna A till E. KONJUNKTURBOKSTÄVERNA finns på LÄRARENS BLAD. Bokstäverna motsvarar upp- och nergångar i konjunkturen:

A= BOOM, höga priser och stor vinst

B= UPPGÅNG, priser och vinster är på väg uppåt

C= NORMALTIDER, stabila priser och vinster

D= NERGÅNG ELLER RECESSION, priser och vinster minskar

E= DEPRESSION, priser och vinster går ner till lägsta nivå

LÄRARENS BLAD får ingen spelare se. Man måste inte köpa eller har inte råd och får stå över en omgång eller flera. När ett lag köpt alla 16 företag är spelet slut.

FÖRBEREDELSER:

A.    Kopiera följande i så många exemplar som behövs:

1.      LAGPROTOKOLL

2.      FÖRETAGSKORT/ FÖRETAGSTABELL

3.      TABELL FÖR PRODUKTIONSKEDJA

B.     10 av FÖRETAGSKORT/ FÖRETAGSTABELL- bladen klipps i olika delar.

1.      Klipp 10 blad längs linjerna.

2.      Sortera de klippta delarna i kategorier (Företagstyper) och lägg dem i märkta kuvert

C.     Varje lag behöver en mapp att förvara sitt spelmaterial i.

D.    Dela upp klassen i lag med mellan 2 till 6 medlemmar.

SPELREGLER:

Läs följande för klassen:

Vi ska spela ett simulationsspel som ska visa hur de stora företagen Sverige utvecklades under senare delen av 1800- talet början av 1900-talet.  Klassen delas in i lag som tävlar med varandra för att se vilket lag som först kan åstadkomma en koncern som har monopolställning. Detta sker genom att köpa upp 16 olika typer av företag.

Då, precis som idag gick konjunkturerna upp och ner. Priser och vinster i spelet ändras i spelet som det skett i historien från boom till depression i konjunkturella vågor.

SPELETS GÅNG:

A.    Varje lag behöver följande:

1.      En mapp och 10 kuvert

2.      Ett JÄRNBRUKSKORT (se FÖRBEREDELSER)

3.      Ett LAGPROTOKOLL

4.      Ett blad med FÖRETAGSKORT/ FÖRETAGSTABELL

5.      En TABELL FÖR PRODUKTIONSKEDJA

B.     Eleverna sätter sig tillsammans i sina lag.

C.     Lagen fyller i sina LAGPROTOKOLL.

1.      Lagen hittar på ett företagsnamn (Lagnamn).

2.      Namnet skrivs på LAGPROTKOLLET.

3.      Första året är 1866 som skrivs in i första rutan i Kolumn A.

4.      Alla lag startar med 10,000 konor som skrivs som 10kk. Skriv 10kk i Kolumn B, STARTKAPITAL, höger om 1866.

5.      Bokstaven i Kolumn C; KONJUNKTURBOKSTAV, meddelas av läraren.

  KONJUNKTURBOKSTAVEN för varje år finns på LÄRARENS BLAD. Lagen skriver in bokstaven.

D.    Hur man räknar ut vinsten för KOLUMN D.

1.      Lagen använder de värden som anges på FÖRETAGS KORT/ FÖRETAGSTABELL.

2.      Vinst inkasseras bara från de företag som lagen köpt eller det företag laget startade med.

3.      Man räknar ut vinsten med hjälp av rätt KONJUNKTURBOKSTAV. Siffran under bokstaven är den vinst företaget gör för det året.

      T.ex.; 1866 är ett “B” år. Vinsten för ett JÄRNBRUK 1866 blir alltså 15kk

4.      Varje lag summerar vinsterna (Om de får några) från sina FÖRETAGSKORT och skriver in summan i KOLUMN D: FÖRETAGSVINSTER

E.     Addera siffrorna i KOLUMN B och D och skriv in i KOLUMN E.

F.      För att köpa nya företag: Gör som följer:

1.      När nya företag är köpta används FÖRETAGSTABELL och LAGPROTOKOLL.

2.      Inköpspriset för ett företag beror på KONJUNKTURBOKSTAVEN för det året. Företagen har tre möjliga priser: 1. Pris “A” eller “B”, 2. Pris “C” eller 3. Pris “D” eller “E”. Priset ett lag måste betala för ett företag beror på årets KONJUNKTURBOKSTAV.                                                                                   Dessa priser finns under varje FÖRETAG vid PRISRAM på både FÖRETAGSKORTEN och FÖRETAGSKORT/ FÖRETAGSTABELL

3.        För att kunna köpa ett nytt företag måste laget ha tillräckligt med kapital i KOLUMN E på LAGPROTOKOLLET: 

4.      Köp av ett nytt företag bokförs på TABELL FÖR PRODUKTIONSKEDJA genom att året då företaget köptes förs in bredvid FÖRETAG. 1865 är redan infört bredvid JÄRNBRUK.

5.      Inköpspriset för ett nytt företag skrivs med ett minus före i KOLUMN F; KOSTNADER FÖR NYTT FÖRETAG på LAGPROTOKOLLET. 

G.    För att fylla i SUMMA i KOLUMN G minskas siffran i KOLUMN F från siffran i KOLUMN E. Skriv resultatet både i KOLUMN G för året och i KOLUMN B: STARTKAPITAL för kommande år.

H.    Efter att allt ovan är klart kollar läraren alla LAGPROTOKOLL och ger varje lag deras inköpta FÖRETAGSKORT.

I.       Ett år/ en omgång är nu klar. Upprepa allt tills en vinnare är utsedd.

ALTERNATIVA REGLER

Följande regler kan tilläggas. Regel #1 ger spelet mer historiskt verklighetsnära.

ALTERNATIVREGEL #1

Denna regel återspeglar inkomstförluster under sämre ekonomiska tider.

1.      Varje gång KONJUNKTURBOKSTAVEN ÄR “D” förlorar alla lag 5kk.

2.      Varje gång KONJUNKTURBOKSTAVEN ÄR “E” förlorar alla lag 10kk 

3.      Förlusten av kapital bokförs i KOLUMN F med ett minus före. Siffran dras från TOTALSUMMA.

ALTERNATIVREGEL #2- LÅN AV KAPITAL/ FÖRSÄLJNING AV FÖRETAG

1.      Om ett lag saknar kapital måste de låna.

2.      Lånet måste betalas tillbaka så snart det är möjligt.

3.      Lånet återbetalas med 10 % ränta. Lånesumma samt ränta skall minskas från totalsumman i KOLUMN G.

4.      Lag får inte låna pengar till företagsköp utan bara för att rädda sig kvar i spelet.

5.      Man kan också sälja företag till rådande marknadsvärde.

ALTERNATIVREGEL #3: STREJKER

1. I början av varje år måste varje lag slå en tärning och kolla STREJKTABELLEN. Om den visar 2-6 händer inget. Om den däremot visar 1 måste laget kolla STREJKKONSEKVENSTABELLEN. Alla förluster måste genast minskas från lagets summa I KOLUMN B: STARTKAPITAL för året.

2. Året 1892 och 1905 drabbas alla av storstrejk. Alla lag förlorar 20kk.

STREJKTABELL
PRICKAR	KONSEKVENS
1	Slå tärning på Strejkkonsekvenstabellen
2 - 6	ingen effekt

STREJKKONSEKVENSTABELL
PRICKAR	KONSEKVENS (Förlorat kapital)
1	-2
2	-4
3	-6
4	-8
5	-10
6	-12

                                           

                     

TABELL FÖR PRODUKTIONSKEDJA

Gustaf De Laval

Wallenberg

 

BASINDUSTRI                                       ÅR DÅ FÖRETAGET KÖPTES
A.  GRÄNGESBERG
B.  SANDVIKENS JERNVERK
C.  BOFORS JÄRNBRUK	1865
TRANSPORT/KOMMUNIKATION
A. JOHNSONKONCERNEN
B.  RIKSTELEFON
C.  KOCKUMS
BANK,ENTREPRENÖR, DIVERSE
A.  SEPARATOR
B.  SVENSKA ENSKILDA BANKEN SEB
C.  ÅHLÉNS
D.  HELSINGBORGS GUMMIFABRIK
FÖRÄDLINGSINDUSTRI
A.  SVENSKA KULLAGER-FABRIKEN  SKF
B.  AGA
C.  NITROGLYCERIN AB
D. ASEA
MARKNADSFÖRING/KOMMUNIKATION
A.LM ERICSSON
B.  MARKNADSNÄTVERK

FÖRETAGSKORT/ FÖRETAGSTABELL		SANDVIKEN      PRISRAM   A,B  / C  /  D,E        15 /  10 /     5            VINSTRAM A /  B  / C  /  D  / E           +4/ +3 / +2 / +1 /  0
SEPARATOR PRISRAM A,B  / C  /  D,E                       15  / 10 /     5  VINSTRAM A /  B  / C  /  D  / E          +4 / +3 / +2 / +1 /  0	AGA PRISRAM  A,B  / C  /  D,E                        30 / 20 /  10  VINSTRAM A /  B  / C  /  D  / E           +10/  +7 / +5 / +3 /  0	KOCKUMS PRISRAM  A,B   / C   /  D,E                      30   / 20 /    10 VINSTRAM A /  B  / C  /  D  / E         +10/  +7 /+5 / +2  /  0
ÅHLE´NS PRISRAM A,B  / C  /  D,E             30 / 20 /  10 VINSTRAM A /  B  / C  /  D  / E       +10  / +7 / +5 / +2 /  0	BOFORS JÄRNBRUK PRISRAM  A,B  / C  /  D,E                        75 / 50 /  25 VINSTRAM   A /    B   /   C   /  D / E          +20 /  +15 / +10 / +5 /  0	JOHNSONKONCERNEN  PRISRAM A,B  / C  /  D,E                     75 /  50 /   25 VINSTRAM  A / B  /      C /  D  / E      +20  /+15 / +10 / +5   /  0
RIKSTELEFON PRISRAM  A,B   / C    /  D,E                        150 /100 /   50 VINSTRAM   A /  B   /   C  /     D  /   E     +40/ +3 0/ +20 / +10 /  0	SKF                A,B   / C  /  D,E                        150 /100 /  50   VINSTRAM   A  /    B  /   C  /  D   / E          +60 / +45 / +30 / +15 /  0	ASEA PRISRAM A,B   / C    /  D,E                        225 /150 /   75   VINSTRAM        A /  B     /   C   /  D    / E      +100 /  +75 /  +50 / +25 /  0
GRÄNGESBERG PRISRAM  A,B   / C    /  D,E                        300  /200  /   100 VINSTRAM    A /  B   /   C  /     D   /   E      +80/ +60/ +40 /  +20 /  0	NITROGLYCERIN AB PRISRAM     A,B/ C   /D,E                           450/ 300/ 150     VINSTRAM        A /  B    /   C   /  D    / E        +120 / +90 / +60  / +30  /  0	SEB PRISRAM  AB   / C    /  D,E                         600  / 400 /   200   VINSTRAM        A /  B     /   C   /  D    / E      +160 / +120 / +80 / +40  /  0
LM ERICSSON PRISRAM  AB   / C    /  D,E                          750  / 500 /   250   VINSTRAM         A /  B      /   C     /  D   / E    +200 / +150 / +100 /+50  /  0	MARKNADSNÄTVERK PRISRAM  A,B  / C  /  D,E                       15  / 10 /     5 VINSTRAM A /  B  / C  /  D  / E              +6/ +4 / +3 / +1 /  0	Helsingborgs Gummifabrik PRISRAM   A,B / C  /  D,E            15  / 10 /     5 VINSTRAM A /  B  / C  /  D  / E            +4/ +3 / +2 / +1 /  0

LÄRARENS BLAD

KONJUNKTURTABELL

ÅR      Konjunkturbokstav
1889	A
1890	C
1891	A
1892	D-5kk Storstrejk- 20kk
1893	E-10kk
1894	D-5kk
1895	D-5kk
1896	C
1897	C
1898	B
1899	A
1900	B
1901	B
1902	B
1903	C
1904	D-5kk
1905	B Storstrejk-30kk
1906	B
1907	C
1908	E-10kk
1909	D-5kk
1910	C

ÅR   Konjunkturbokstav
1866	B
1867	C
1868	C
1869	C
1870	B
1871	A
1872	B
1873	D-5kk
1874	D-5kk
1875	E-10kk
1876	E-10kk
1877	E-10kk
1878	C
1879	B
1880	A
1881	B
1882	B
1883	D-5kk
1884	E-10kk
1885	E-10kk
1886	A
1887	C
1888	B

Protokoll

 

LAG________________________

KOLUMN A ÅR	KOLUMN B  START-KAPITAL	KOLUMN  C KONJUNK-TUR-BOKSTAV	KOLUMN D VINST	KOLUMN E DELSUMMA KOL. B + KOL. D	KOLUMN F FÖRETAGS-KOSTNAD	KOLUMN G TOTAL-SUMMA KOL. E -KOL. F