Agera som Birger Jarl

Den här bloggen är för dig som jobbar med Upplevelsebaserade övningar i Historia. Här kommer jag att publicera ett antal laborationer, övningar eller vad man nu vill kalla det.
 Jag tror att upplevelsen, skapandet av känslor levandegör historia bättre samt utvecklar djupare och mer beständiga kunskaper.

Här kommer ett första exempel. Svaren finns på länkarna.

Birger jarl – Jarlen som byggde riket                                          

 

 

Den man som långt senare skulle bli känd som Birger jarl såg dagens ljus i östgötska Bjälbo omkring 1210.

Sådana fejder och oroligheter var allt annat än ovanliga. De tillhörde politikens realiteter i den äldre medeltidens Sverige. Makten vilade i händerna på en liten klick stormän och biskopar som i regel gjorde som de ville i de egna bygderna, utan störande inblandning uppifrån, och som tidvis enades om en gemensam härskare. Men inte alltid. På 1100­-talet hade Sverige ofta haft mer än en monark samtidigt. Kungen och hans närmaste man, jarlen, måste ständigt vara på sin vakt mot uppror och kupper.

 Några institutioner av modernt snitt fanns inte i det tidiga 1200-talets Sverige. Ingen regering, ingen riksdag, inga ämbetsverk, inga ministerier, inga kommuner, inga landsting, inga universitet, inga hovrätter. Kyrkan existerade förvisso som institution, men stiften saknade domkapitel och biskoparna var i lika hög grad världsliga stormän som de var präster. Då och då formerade sig stormännen till partiliknande grupperingar, men de påminde inte om nutida partier utan var snarare tillfälliga allianser i orostid.

När vi första gången möter Birger i skriftliga källor är det som en i kretsen av de personer som omger kung Erik sedan han återtagit tronen efter Knut långes död år 1234. Vid denna tid ingick Birger äktenskap med Eriks syster Ingeborg, något som visar vilken betydelse han och hans familj tillmättes av kungahuset. Men han var långt ifrån mäktigast i kretsen. Allra närmast kung Erik stod jarlen, Ulf fase, en äldre kusin till Birger som inte hade några planer på att retirera från positionen förrän döden eller militärt nederlag gjorde honom därtill nödd och tvungen.

 

Det är alltså som kunglig man, men i underordnad position, vi lär känna den unge Birger Magnusson. Första gången vi ser honom agera på egen hand är 1237 eller 1238, och då rörde det sig om ett ärende som inte med bästa vilja kan karaktäriseras som riksangeläget.

Din uppgift är att ta reda på Birger Jarls agerande i ett antal händelser. Ange rätt alternativ och dina källor för att styrka dina svar.

Uppdrag 1 Markgrälet

 Cisterciensmunkarna i småländska Nydala låg i bitter fejd med bönderna i Östbo härad, i trakten av Värnamo.

 Munkarna menade sig ha rätt att utnyttja de båda skogarna Nutahult och Flata, vilket bönderna envetet vägrade acceptera eftersom de menade att skogarna var häradsallmänningar som klostret skulle hålla sina giriga fingrar borta från. Det var inte första gången bönder och munkar grälade. Den här gången gick det inte att lösa fejden lokalt.

Parterna vädjade till kung Erik, som delegerade ärendet till sin svåger Birger.

Förslag:

 

1.     Skogen skulle tillfalla munkarna med risk för våldsamheter från bönderna.

2.     Skogen skulle tillfalla bönderna med risk för högljudda protester från munkarna samt klagomål från påven i Rom.

3.     Skogen delas upp lika men att bönderna skulle få använda även munkarnas del till bl.a. bete, virkeshuggning och jakt därför att den delen av bördigare och rikare på vilt.

Uppdrag 2  Tavasterna

 

Tavasterna levde i det finska inlandet och hade några decennier tidigare valt att erkänna svensk överhöghet och att anamma kristendomen. Av allt att döma hade det varit ett frivilligt val. Förmodligen hade tavasterna känt sig hotade av ryssarna i Novgorod och av deras karelska undersåtar, som genomförde åtskilliga plundringståg norrut och västerut.

Men det svenska väldet visade sig inte alls vara lika behagligt som tavasterna trott, varför de förkastade både kristendomen och det svenska väldet.

Kungen ber Birger komma med förslag till agerande.

Förslag:
 

1.     Kontakta Påven och be honom ställa sig bakom ett korståg för att åter inlemma Tavastland i kristenheten dvs. under den svenska fanan.

2.     Låta Tavasterna hållas och inte ingripa för att inte äventyra relationerna med Ryssland.

3.     Upprätta handelsavtal med Tavasterna och avvakta utvecklingen i Ryssland för ett senare angrepp även mot det ryska väldet.

 Uppdrag 3 Maktkampen

 Från mitten av 1230-talet till andra hälften av 1240-talet förefaller Birger Magnusson ha ägnat sig åt de här typerna av uppdrag. Förhandlingar, medlingar, krigståg, allt efter kungens önskemål. Han samlade på sig praktisk erfarenhet av regerande i både krig och fred. Men han stod aldrig i centrum. Det var kung Erik och Ulf fase som bestämde.

Nu bestämmer sig Birger för agera på följande sätt:

 Förslag:

 

1.     Att avvakta tills kungens närmaste män; Holmger Knutsson och Ulf fase, blir för gamla för sina uppdrag och då bli utnämnd till Jarl.

2.     Att ställa sig på upprorsmännens, under ledning av Holmger Knutsson, sida och på så sätt nå maktens topp.

3.     Att stå vid kungens sida och undanröja både Holmger Knutsson och Ulf fase med våld för att sedan bli utnämnd till Jarl.

  Uppdrag 3 Kungavalet

 Den 2 februari 1250 avled kung Erik. Enligt Erikskrönikan befann sig Birger vid tillfället i Finland. Innan han hunnit hem valde de svenska stormännen hans son Valdemar till kung. Valdemars mor var ju den döde Eriks syster, vilket gav honom legitima tronrättigheter.

Hur agerar Birger:

Förslag:

 

1.     Att försöka få Kung Valdemar avsatt och hävda att alla adelsmän inte var närvarande vid kungavalet.

2.     Att tillsammans med Stormannen Joar blå med våld överta tronen.

3.     Att nöja sig med Jarltiteln eftersom kungatronen ändå fanns i hans familj.

Uppdrag 4 Folkungarnas sista uppror

 

Hösten 1251 genomförde folkungarna ännu ett kuppförsök. Under ledning av Holmgers bror Filip och dennes allierade Knut Magnusson invaderade de Sverige med tyska och danska soldater.

 Hur agerar Birger Jarl:

Förslag:

 

1.     Han inleder förhandlingar för en fredsuppgörelse med en delning av makten.

2.     Han övertalar Valdemar att överge kungatronen men på villkor att Birger förblir Jarl.

3.     Han slår ner upproret med våld och låter halshugga ledarna.

 Uppdrag 5 Skatteväsendet

 Under ett kvarts sekel skulle Sverige präglas av en, för medeltida förhållanden, ovanligt lång inre fredsperiod. Skatteväsendet infördes och det svenska riket förändras på ett mer genomgripande sätt än vid få andra tillfällen i vår historia. Den viktigaste pusselbiten är redan nämnd: skatteväsendet.

Hur skulle de större skatteintäkterna användas:

 Förslag:

 

1.     Att renovera det kungliga slottet och göra hovet mer ståtligt inför kungabesök från andra länder.

2.     Att bygga borgar, hyra knektar och anlägga städer för att stärka den svenska centralmakten.

3.     Att förfina kyrkorna för att få ett bättre förhållande med Påven i Rom.

Uppdrag 6 Utbyggnaden av Stockholm

 Just vid denna tid, år 1252, dyker Stockholm för första gången upp i skriftliga källor. Sannolikt fanns redan tidigare en befästning och en mindre bosättning i nuvarande Gamla Stan (Stadsholmen), men först nu började staden utvecklas på allvar.

 

Varför ska Birger satsa på utbyggnaden av Stockholm.

Förslag:

 

1.     Ett utmärkt militärstrategiskt läge: Lätt att försvara med sin trånga infart och samtidigt ett lås för Mälaren.

2.     En hyllning till hans uppväxttrakt.

3.     En stark befästning i trakter där olika grupper, framförallt folkungarna, ofta var frestade till uppror mot kungamakten.

Uppdrag 7 Lagarna

 Skatteinkomsterna, borgarna och städerna gjorde att Birger jarl framstod som mycket starkare än någon tidigare svensk härskare. Därför kunde han även ta sig rätten att trumfa igenom lagar. Genom att stärka rättssäkerheten och göra Sverige till ett tryggare land att leva i legitimerade han också den nya monarkin för folket. Han rensade bort gamla lagar som t.ex. Östgötalagens s.k. järnbörd (en bevismetod som gick ut på att den anklagade skulle bära glödgat järn, varvid Gud skulle skydda personen från skador om han eller hon var oskyldig). Alla skulle känna sig säkra, oavsett var de bodde.

Vilka lagar satsade han främst på.

Förslag:

 

1.     Lag om slottsherrens rätt att stifta egna lagar för sina undersåtar.

2.     Lag om den kungliga arvsrätten.

3.     Lag mot inbrott, våldtäkt och stöld av kyrkliga föremål.

  

Länktips:

www.kungarochdrottningar.se/medeltiden/birger-jarl

 

http://wadbring.com/historia/sidor/birgerj.htm

 

sv.wikipedia.org/wiki/Birger_jarl

 

www.popularhistoria.se/artiklar/birger-jarl-jarlen-som-byggde-riket/

 

www.so-rummet.se/kategorier/birger-jarl